I lördags åkte jag och mamma till motala med hundarna, uppfödarna bor där och varje år har dom en kennelfräff. Så på lördgen hade mamma med sin vovve och på söndagen hade jag min. Vilken skillnad det är på hund och hund igentligen.... För mamma som har en schäfer gick det till såhär, ingen hällsade på varandra (av hundarna alltså) ut ur bilen gjorde de moment dom skulle sen in i bilen igen för då skulle en annan hund ut! När man skulle hämta/lämna vovven blev det ett jävla liv från typ alla bilar!(Alla som har schäfrar beter sig likadant, så det är ju inget konstigt) För mig då som har en labbe så skulle först alla valpar leka med varandra, så alla hälsade på alla till och med dom större hundarna! Efter det hoppade alla in i bilarna för att lugna ner sig lite medans vi andra gick in i klubbstugan och där fick vi vet hur dan skulle gå till! Vi fick lära oss lite om grunden till kantarell-sök då alla hundar var ute samtidigt och väntade lungt och fint på sin tur (skillnad till schäfer då man tar ut en var för sig) Efte det blev det lunch och efter lunchen fick vi göra en liten agillitytävling valparna mot dom vuxna. Hopp över hinder, genom en tunnel och slalom! Valparna vann förstås ;) Jag fick höra att Glenn hade den finaste färgen och kroppen av dom små! För det är tydligen svårt att få fram den rätta bruna färgen, och såklart har lilla Glenne fått den. Kul att höra :) Så nu ska jag hålla på att tränna stå med honom så jag kan ställ ut honom på utställning. Då blir Thessa (uppfödaren) glad!